Min bättre hälft är hemma från kryssningen nu. Ganska askgrå faktiskt - tydligen var han en av dom som festat hårdast och som gått och lagt sig senast. Klockan 6 på morgonen för att vara exakt. Sen började dom om klockan 12 idag (lördag). Låter som dom haft jävligt roligt dock. Nästan så man längtar tills den där jobbresan till Paris som kommer ske i vår. Lär bli en hel del öl för mig med då. Jag har ju mitt rykte att leva upp till, om man säger så. Det är mycket som står på spel.

Exakt hur sliten han är, det kan man bara spekulera i, men för fem minuter sedan hände något som jag fick kramp i  magen över. Av skratt alltså.

Jag hör hur han ropar från sovrummet, eller rättare sagt han pratar i sömnen med sig själv, låter som han diskuterar något. Det brukar aldrig hända så jag tror ju såklart att han är vaken för han verkar ganska vettig (bortsett från det faktum att han alltså pratar med sig själv).

 När jag kommer in i rummet händer följande:

E: Vad ska vi göra med routern?!

M: Va? vilken router?

E: Den trådlösa, jag måste konfiguera den

M: Menar du VÅR trådlösa som finns i vardagsrummet?

E: Nej (suckar irriterat). den på jobbet. Jag måste ordna den nu och jag har lite frågor till dig.

M:  Okej, du tror inte vi kan ordna det imorgon eller på måndag när du jobbar?

E: Nej, det går inte

E: Jag måste veta av dig hur den ska konfigueras och vilken ipadress den har!

M: Men älskling kan vi inte ta det imorgon istället? Det är sent

(Här kryper jag upp till honom och pussar honom på pannan för att lugna ner honom - men han verkar sur och än mer irriterad).

E: Jag hade velat få klart det nu så jag hade kunnat gå och lägga mig och sova! Jag är trött! Jag är jättetrött!

(notera att han här redan ligger i sängen och har sovit i minst 45 minuter). 

M: Men älskling, jag kan inget om det där med ipadresser, det vet du ju. Jag vet inte hur man får fram det där.

E: Men routern måste ordnas

M: Jo, men det är lördagskväll och du ligger i sängen och sover

E: Ah, okej...

M; Vi tar det tidigt imorgon, eller på måndag när du faktiskt jobbar, Okej?

E: Okej.

Haha! Jag skrattar forfarande.

Jag vet inte om han var vaken - det verkar otroligt - men samtidigt så pratade han så jäkla verkligt. Han var helt hundra på att han var på jobbet.

Det känns ändå lite oroväckande....

Han kanske inte borde jobba så många mer övertidstimmar. 

Just precis nu fick jag en flashback från hur en lördagmorgon kunde vara när jag var liten. Poff sa det, och så kom den där känslan över mig.

Som liten var det mer regel än undantag att lördagsmorgonen under vintern spenderades uppkrypen i den röda skinnskoffan med ett fluffigt täcke, raggsockor och pyjamas. På tv visades skidor - alpint, längdskidor eller skidskytte - och hela familjen var samlad. Det var lyxfrukost med gott bröd, apelsinjuice och ibland gröt. Tänk er bullrande skratt och nybryggt kaffe. En "hårding" (det vill säga ett knäckebröd) med ost var också viktigt att trycka i sig. För känslans skull. Det var en traditionell Olsson'sk tradition. Ja, sen skilde sig mamma och pappa och tradtionen var inte lika traditionell längre. Den upprätthölls visserligen ett tag, främst på mammas sida, för när pappa träffade den där skat... bitch... eh... sin sambo så ja - då var sport (och främst skidor) inte längre ett välkommet inslag på lördagsmorgnarna. Då var den lyckliga eran över.

Nu när jag själv flyttat hemmifrån känner jag hur den där traditionen pockar på uppmärksamhet. Jag har nyligen invigt min pojkvän i traditionen och tack och lov visar han lite förståelse.

Ibland krävs det inte så mycket för att uppnå total lycka.

Lite skidor på tv:n

En soffa och ett fluffigt täcke

Ett glas apelsinjuice

En mugg med te

Två hårdingar med ost

En tallrik med risgrynsgröt

Det räcker så.

Tanken var att jag snart skulle lägga mig i sängen, läsa lite och kanske ta ett glas vin. Ni vet en fin avslutning på kvällen helt enkelt. Varva ner ett varv till så att säga. Pusta ut. Det kommer inte gå. Det är bara att konstatera. Som vanligt får mina grannar (läs min högra granne) för sig att det precis just nu är ett ypperligt tillfälle att dra på lite musik. Oh nej, inte sådan där ljuv Mozart eller annan klassisk musik (eller ljuv vet jag inte om den är, men det finns värre musiksmaker om man säger så). Nej det som spelas består nästan enbart av dunkande bas. Dunk-dunk-dunk-du-du-dunk låter det. Och ibland lite pipande också. Piiip-pi-piipiip-pip.

Exakt varför dom har musik på, det vågar jag inte spekulera i. Men med tanke på att dom redan har spelat piano klockan 12 en tisdagsnatt, så vette fasen hur deras mentala status ser ut.

Va fan! Kan dom inte ha sex lite sådär högt eller något? Som normala grannar har.