Första dagen på jobbet blev inte så jävla ansträngande. Inte mycket göra, inte många att ringa. Spatserade ut redan klockan 15.00, vilket var ganska skönt. Dock kommer den där känslan över mig igen- ni vet, känslan av att man inte riktigt vill vara där. Vill i-n-t-e. Not, not, not. Jobbångesten växer sig bara starkare, och någon gång inom den närmaste framtiden måste jag nog seriöst börja lyssna på det där. Den där pockande känslan. Men inte just nu. Nej, nej. Just nu tror jag det bara är grov seperationsångest från Göteborg. Den där underbara veckan där. Jag hoppas nästan på det. För fan vad jag saknar allt. Saknar shoppingrundorna med M, öl och tequilakvällen, saknar nyår, champangen, O'Learys, saknar pizzakvällen. Fy faen. Men men, vad fan ska man göra? Fel sida landet. Man får väl lite skylla sig själv.

Har haft en chill kväll för mig själv ändå. E var ute på spontant partey med jobbet (läs lite öl efter en "jobbig" halvdag) så jag har chillat med en bok (Gomorra - ni vet för heavy kriminologiska studier), ett par omgångar Dexter och en redig Whiskey. Riktigt fint det där. Man behöver den där lilla egna tiden också. Icke att förglömma.....

Det är väl så man överlever.

... att inte vända om dygnet INNAN man ska börja jobba.

Jävligt go och fin man kommer att vara på jobbet imorgon.

Hey,hey.