Jag överlevde. Eller - vi överlevde. Jag fick med mig E hem igen också, vilket känns ganska positivt. Är helt slut! Först IKEA gånger två, en vända in i diverse andra affärer, storhandling på Willys, och tillsist lämna tillbaka den där hyrbilen. Men nu behöver man inte anstränga sig på ett tag i alla fall. Skönt det.  Ibland måste man vara lite duktig också...

Hade planer på att smita ut ikväll, ta några öl och spela lite biljard. Vette sjutton om man orkar med det dock. Känns väldigt tveksamt just nu.

Känns mer som att man ska klappa sig själv på huvudet, krypa upp i soffan, leta upp den där glassen och bara ta det jäkligt lungt.

Vi måste till IKEA. Det är ett faktum. Det finns liksom inget annat ställe i närheten där vi kan få tag i garderobskorgar och en flask-hylla till baren. Tyvärr. Vi måste alltså gå upp tidigt, tidigt en lördag för att åka till detta helveteshål. Okej, det där med tidigt var visserligen självförvållat - man tänker ju att barnfamiljer inte står utanför porten och knackar när det öppnar vid 10. Det kallas bra taktik. Men å andra sidan så är barn så jäkla morgonpigga. Nu när jag tänker efter så kanske det inte var en så bra ändå.

För ändamålet måste vi dessutom ha en hyrbil eftersom vi inte äger en egen.

Det känns som att hela det här projektet andas vuxenpoäng.

Jag behöver nog en öl i kväll för att motverka min totala förändring till att bli vuxen. ICA kort har jag ju redan.

Frågan är bara hur man ska överleva IKEA. Jag får beväpna mig på något sätt. Några träpåkar, ett knogjärn. Sen är vi redo att köra.

IKEA, nu kommer vi. Hej Kamprad!