Lördagen den 17 januari till måndagen den 19onde januari åkte jag och E på weekend i Milano. Det var dags för den julklapp (tillika 3-årspresent) som jag (mot all förmodan)faktiskt lyckats hålla hemlig sen i oktober. En resa till Italien, och fotbollsmatchen Milan-Fiorentina. Stormatch med andra ord.

Nedan återberättas resan (för framtida minnen) i högst komprimerad form. Ni som tycker det är tråkigt att läsa kan stänga ner datorn, springa ett varv runt huset och gå och lägga er.

------------------------

Flyget lyfte 10.10 på lördagen från Skavsta flygplats och anländer Orio al Serio Airport några timmar senare efter en lugn flygtur över alperna (eller några andra berg - geografi var aldrig mitt starka ämne direkt). Att hitta till flygbussarna mot Milano var inte särskilt svårt eftersom man valde den buss som var absolut färggrannast (smart taktik). Efter ett konstaterande att vår medhavda karta var (1) oduglig och i fel skala, och (2) att Milanos stadsplanerare hade en bisarr förkärlek till små, små gator i rutnätsmönster, så lyckades vi ändå lokalisera vårt hotell. Hotell Canova (***), som låg på samma gata som 17 andra hotell, och var 9 våningar högt.

Till vår glädje hamnade vi just på den 9onde våningen - etagevåningen (om man vill vara lyx), och den enda våning där rummet hade balkong (vi hade två balkonger för övrigt). Om jag langar upp en bild så förstår ni bättre hur det ser ut.

Vi snackar Italiensk finess; dubbla handfatt, blått kakel, och jaccuzzibadkar med avancerade jetstrålar. En stor och skön dubbelsäng. Tummen upp på det. Man behöver alltid lite extra lyx i vardagen.

När man fräschat till sig och slängt i sig en pasta (=Italien) på en mindre resturang (med fotbollströjor på alla väggarna) var det dags att röra sig mot San Siro. Det var för matchen klockan 20.30 vi var här. När man närmade sig San Siro så steg pulsen till abnorma höjder - och när arenan var inom synhåll kände jag hur armhåren började resa sig. Vi är här. På riktigt. Ofattbart. Eftersom vi var ute vid arenan 2 timmar innan matchstart hade vi gott om tid att inspektera området. Det var fullt liv. Tröjor, mat och öl. Klart man köpte både tröja och halsduk. Om ni vill veta exakt vilken tröja jag köpte, så kan jag avslöja att det var Pato (vilket visade sig vara ett smart drag, eftersom det var han som gjorde matchens enda måli 7e minuten). Efter en öl (vad annars?) utanför arenan så var det dags att leta upp platserna inne på arenan.

Efter att ha gått upp innuti dom där pelarna som utgör San Siros hörn, så såg man tillslut planen. Vilken syn! Helt sjukt, och helt obeskrivbart.O-b-e-s-k-r-i-v-b-a-r-t. När klacken satte igång, så var det ärligt talat svårt att inte bli lite mentalt skör. Vilken akustik!

Under hela matchen satt man där och funderade på det verkligen var sant, och ja - med tanke på alla bilder man kom hem med, så kan man konstatera att så var fallet. Fy fan vilken arena!

Resterande delar av helgen i Milano (söndag-måndag) gick mest till att strosa runt. Koppla av från jobbet. Sova länge på morgonen när man har en extra dag ledig. Smita in på ett café och ta en italiensk kaffe (världens bästa kaffe), eller en smörgås med italiensk skinka. Titta på lite kyrkor, slott och andra sevärdheter. Sitta länge på morgonen och välja ut det bästa från frukostbuffén. Gå runt i lite affärer. Mysa lite med E. Unna sig det där långa badet, tillsammans med ett glas mousserande vin. Smuggla upp den där baguetten med italiensk ost på rummet.

Gå på resturang och äta äkta italiensk mat i flera timmar. Prata om allt och inget.Smälla i sig väldens bästa rissotto, tillsammans med den där underbara panacottan.

Den där weekendresan till Milano, herregud - det var underbart. Det går verkligen inte att beskriva det på annat sätt.

Fotbollen, maten, shoppingen.....

Ah, kan man inte åka dit snart igen?

Är det för tidigt om tre veckor?