Jag sitter här helt slutkörd i sängen. Lite smått apatisk. Fan att det ska vara så ansträngande att jobba.Jag måste erkänna att jag känner mig ytterst klen som ens skriver de där ovanstående raderna - en vuxen kvinna som jag borde inte klaga över ett heltidsjobb för faen. 22 år änna, då ska man vara frisk och hurtig och allt sånt där. Well, det går inget vidare nu. Jag har 8 post-it-lappar (vad annars?) fulla med akuta saker som väntar på mig imorgon - och bara det ger mig hjärtklappning modell större. Lite andnöd också.

Som om stressen inte vore nog - så har jag ett par personer på jobbet som inte direkt förbättrar min arbetssituation. Av någon anledning drar vi inte jämnt - och jag sitter där och stör mig en massa. Nu är dom visserligen bara timanställda och finns på jobbet för att ta sig an en lättare arbetsuppgift - men deras nasala röster stör mig i mitt arbete. Jag kanske är extra känslig (eller bara en idiot) men jag har så svårt att koncentrera mig. Sen finns det väl ett par extrema åsikter hos dessa personer som inte riktigt passar ihop med mig. Det i kombination med en überhurtig attityd (så som om programledarna i ring-in-programmen på TV parade sig med en duracellkanin) och en viss slackerattityd ger en ytterst svårsmält cocktail.

Jag måste bli av med den där aggressionen som byggs upp på något sätt.

Jag tror jag vet exakt hur det skall gå till: