Jag har ett problem. Det är väl kanske egentligen inget problem av det mer existensiella slaget (som vad jag ska göra i livet, eller hur jag vinner pengar på Lotto), det har heller inte något att göra med min allmäna mentala status - utan mer med att göra med min arbetssituation. Om vi bortser från det faktum att det är en något krånglig situation rent planeringsmässigt (hur gör jag rent praktiskt om jag får ett polisjobb?) och att jag har fått så mycket mer ansvar än vad jag trodde var möjligt (vilket i sig är ytterst skrämmande) så ligger problemet i det faktum att jag i jobbet kommer att ha mycket kontakt med danskar.

Det kanske i sig inte är något problem. Jag har mycket gemensamt med danskar. Favoritölen är dansk (Tuborg Classic). Min bästa kompis har bott i Danmark i ett år. Min favoritstad på våren är Köpenhamn. Oscar Wendt (tidigare blåvitt) spelar i FCK. Ja, ni ser.

Problemet ligger i språket.

Jag har extremt svårt att hantera folk som pratar ett annat språk, eller en annan dialekt än mig själv. Jag vet att folk säger så ofta, men i mitt fall stämmer det. Till ett hundra (tio) procent. Jag kan inte koncentrera mig på vad någon säger till mig, utan jag koncentrerar mig istället på det faktum att personen i fråga pratar på ett, för mig, jäkla roligt sätt. Det är framställningen istället för innehållet som för mig är intressant, så att säga. Detta resulterar i att jag totalt och fullständigt tappar fokus på vad människan egentligen säger.

Här i stockholm har jag flertalet gånger suttit och skrattat för mig själv, eftersom jag inte förstår att folk verkligen pratar så på riktigt. Jag tror seriöst att de är med i någon form av dolda-kameran, tills jag kommer på att fan... dom pratar såhär. Helt seriöst och på riktigt. Då kan man inte göra annat än att bryta ihop....

Ni ser varför det kan bli problematiskt i jobbet va?

Nationaldagen, ja. Fredagen den 6e juni 2008. Det känns lite påklistrat om jag ska vara ärlig. Lite unket och plastigt sådär. Lite konstuerat, lite påtvingat. Ungefär lika intressant som en avslagen öl. Eller lika roligt som en svartvit dokumentär om Bingo på SVT en lördagskväll i juli. Hur mycket jag än försöker så har jag svårt att stämma upp i vild nationalistik glädjeyra, svårt att springa på stan och vifta med svenska flaggor och yla att sverige är ett bra land. Svårt att engagera mig i alla de tusentals aktiviteter som ska hylla vårat land just idag. Jag har ingen bra förklaring till det, Sverige är ett fint land, men, jag menar.... nationaldagen har ju bara varit röd dag i ett år (eller så...). Svårt att hylla något utan riktiga rötter. Hur mycket än TV4 försöker låtsas att det är så.Jag har egentligen ingen koll på vad det är vi firar idag, förresten. Har jag missat något viktigt? Det känns lite så. Som om jag missat något i denna nationella yra, som om jag har svikigt mitt svenska arv. Om jag tänker riktigt ordentligt tror jag att hela denna dagen har något att göra med svenska flaggans dag? Eller? Det är åtminstone min gissning. Så jag håller fast vid den. Usch, vilken dålig viking jag är.

I vilket fall som helst. Stockholm är en relativt fin stan när det är sol och 30 grader, det är roligt när staden är fylld med folk. Jag insåg dock att det faktum att det är en röd dag innebär tusentals barnfamiljer vid min för dagen tänkta sjö, så jag placerade istället min bakdel i Berzeli Park, en park som jag upptäckte på väg hem från jobbet i torsdags. Jag slängde upp min stora IFK-filt jämte ett par djurgårdare (haha!) och bara njöt.

Så underbart skönt att ligga i parken och bara vara lite. Njuta av vädret och börja uppladdningen inför veckan i Bulgarien. Nu är det nära....

Yes!

Vilken dag. Strålande sol o 30 grader. Jag har äntligen brett ut min ifkfilt mitt i berzelipark. Här ska jag ligga en lång stund o bara vila.

Ser att det idag på den ärofyllda nationaldagen sker en Medborgarcermoni Blå Hallen i Stadshuset: "en tillställning som all nyblivna stockholmare fått en inbjudan till" (Läs mer här)

Jag sitter fortfarande här och väntar på min inbjudan.

Ni pissar på mig Stockholm! Alla ni i stadshuset, ni skiter i mig eller hur?

Erkänn! Det är bara för att jag är från Göteborg? Eller hur?