Äntligen helg!

Underbart. Fredagskänslan har infunnit sig (även om jag officiellt har semester nu). Laddningen är på topp efter en dag med sol, läsning (Bill Bufords Huliganer) och lunch (iste och baguette från Konsum) i Luma park.

Nu firar vi att helgen har startat!

En flaska rosé från Frankrike  ligger på kylning (Cuvée du Golfe de Saint-Tropez från 2007), vattenpipan ska laddas. 

Hey,hey helg, jag har längtat.

För ett tag framöver tänkte jag vara lite seriös. Detta inlägg kommer således inte handla om min dag och vad jag gjort. Det kanske har blivit lite väl mycket sådant den senaste tiden, och det är dags att rycka upp sig.

Istället kommer detta inlägg handla om ordningsvakter.

Dessa ordningsvakter.

Deras främsta syfte är att skapa ordning och reda i samhället. Jag tycker vi kan konstatera att det går sådär. Oavsett om det gäller ordning i krogkön eller på fotbollsmatcher. Just på fotbollsmatcher ja, det är där jag tycker det finns ett problem. Ett stort problem. Vi ser det gång på gång: ordningsvakter som varken pallar trycket eller håller måttet. Ordningsvakter som använder sina batonger inte i det syfte det var avsett - utan istället för att slå på så många individer som möjligt. Vi såg det i cupfinalen 2004, vi såg det i onsdags på Ullevi. Vi har sett det, inte bara i Göteborg, utan åtskilliga gånger även i Stockholm.

Såhär är det gubbar: En fotbollsmatch handlar mycket om känslor. På svenska arenor finns fortfarande möjlighet att uttrycka dessa känslor på ett hyfsat levande sätt (tillskillnad från i England) i och med att det fortfarande finns ståplats. Men fotboll handlar inte bara om känslor, utan också om gemenskap med andra. Sätt ihop dessa två komponenter och det brukar bli jävligt trevligt. Ibland, när resultaten går åt fel håll, blir det jobbigare, men fortfarande utgör det inget problem. Vad som blir problematiskt dock, är när ordningsvakter kommer marscherande in för att "hålla koll". Det gör dom nämligen inte på ett bra sätt. Jag vet inte om det beror på bristande utbildning men oftast är ordningsvakterna redan från början aggressiva (vaddå tandskydd?) och nervösa.

Tvärtemot det som ex. Securitas skriver

......... 

"Miljöer där mycket människor rör sig

medför särskilda krav för att på ett

smidigt sätt och utan onödiga konflikter

hantera de problem som kan uppstå.

Securitas ordningsvakter har lång

erfarenhet av de krav som ställs för

att arbetet ska bli utfört på rätt sätt".

......

använder sig Securitas av ordningsvakter utan egentlig utbildning för fotbollsläktaren. Ett exempel på detta är just de vakter som hade som uppgift att svara för säkerheten på Ullevi i onsdags. Hur tänkte man då?

När det handlar om så starka känslor som fotboll kan frambringa, då är det väl vettigt att sätta in OV som har den erfarenheten och kunskap som krävs för att hålla en dialog med folket på läktarna (för tro mig - vi är öppna för en dialog). En dialog som aldrig kan föras med viftande batonger - för mig veterligt brukar inte batonger vara ett stående inslag i normal vardagskommunikation.

Så länge dessa vakter finns kvar, som drar batong i tid och otid, kommer det aldrig fungera att skapa ordning på de svenska fotbollsläktarna. Det är logik. Jag har som utbildad kriminolog aldrig stött på någon dokumentation som visar att våld skapar trygghet och lugn. Sorry, OV:s det är fel väg att gå. Securitas, det kanske är dags att tänka om?

- Förbättra utbildningen för OV så att de känner sig tillräckligt säkra för att inte dra batong. Kommunikation och dialog är ledorden.

- Rensa ut de OV som redan nu inte håller måttet. Aggressiva inslag redan från början är fel väg att gå. Säkrare kontrollanter av OV bakgrund vore trevligt för folk med förkärlek till anabola blir sällan bra OV: s.

Noterbart: Jag är medveten att det alltid finns två sidor av samma mynt, och visst finns det inslag på läktaren som ibland kan ha nära till våld. Men tillskillnad från OV så har dessa individer inte som JOBB att hålla ordning med hjälp av fredliga medel. Tänk på det.

Bra jobbat!

Jag har en fetish. Eller, så extremt är det kanske inte. Men jag har en sak som jag finner högst attraktivt. Som innan har jag nämnt att smycken är något jag för egen del är besatt av, och nu har jag hittat en sak till. Jag har kommit fram till att jag älskar att gå och titta på slipsar.

Ytterst underligt. Jag menar; att jag tycker tatueringar är lite små-sexigt är inte så konstigt med tanke på att jag har en själv och planerar att skaffa en till. Men slipsar? Där finner jag ingen logisk referensram.

Det är dock inte så att jag tycker det är sexigt att en man har slips på sig (så som många tycker det är snyggt med bar överkropp och jeans), utan det är mer... själva slipsen jag tycker om. Jag fascineras av själva slipsen. Ja fascineras är bättre ord än fetish. Absolut. Färgen, formen och materialet. Mönstren liksom. Randigt, prickigt, ja ni fattar.

Man blir liksom glad av det.  Det är lite mysigt på något sätt.

Okej, jag inser att det blev ett bisarrt inlägg det här. Men jag hade hoppats att jag kunde förklara min fascination för slipsar på ett bättre sätt. Nu kommer folk antagligen tro att jag är en pervers jävel , och det stämmer inte riktigt (åtminstone inte vad gäller slipsar).

 Skitsamma.

Jag måste bara nämna att den man som ligger överlägset överst på listan över bästa kombinering av skjorta/slips är Taye Diggs. Eller ja, hans rollfigur Kevin Hill. Där har ni det jag pratar om; det är så perfekt att man blir glad varje gång.  När jag tänker efter är det nog stylisten Barbara Somerville som ska ha mest cred, men Taye kan få det bara för att han är snygg.

Någon gång ska man väl få en stjärna för det med...

Sedär ja.....