Hur man vet att man har lyckats med sin image som Göteborgare i Stockholm: När en kyl-och frysreparatör högt utbrister: "Här ses det verkligen att det bor Göteborgare!".

Det är skönt att få ett bevis ibland.

För övrigt tycker jag fortfarande inte att Tyskland spelar bra fotboll detta EM. Jag hade nog hellre sett Turkiet som finalister. Eller ja...kanske då.

Jag bor i en liten studentlya, eller en studentetta tror jag att den officiellt kallas. Min tillvaro där har varit behaglig men stundtals ganska seg. Det blir lätt så, lite klaustrofobiskt. Väggarna kommer lite för nära. Numera trivs jag ypperligt. Främst för att E har kommit upp och numera samboar med mig på riktigt. Vuxenpoäng om nått.

Well, det var inte om min nyfunna lycka i min lilla skolåda det här innlägget skulle handla om (även om det egentliga ämnet är tätt relaterat).

Jag har länge trott att man inte kan köpa lycka. Nej nej, inte sådär riktig lycka - überlycka. Det gör jag inte nu heller, men jag måste säga att vissa saker klart kan förhöja det gråa trista vardags-Sverige till något lite mer behagligt. Näst efter levande människor finns det saker som ändock kan höja livskvaliten. Om vi bortser från  det väsentliga såsom mat och vatten (vilket är beklagligt att inte alla har,eller ja - rent ut sagt helt jävla insane!) så har jag nog hittat maximal lycka just nu.

Just nu, just idag. I denna stund sitter jag med en 42 tums LCD TV från Philips (42PFL5522). Ett rent jävla spontanköp från min och E's sida. Eller, nåja...så spontant det nu kan vara för oss. 9200 pix. Det är lite trångt i min lägenhet på 23 kvadrat, men hey...jag tycker vi har kommit på en bra lösning efter ett tags teteris-ommöblering. För en sekund, just nu tror jag verkligen att det går att köpa lycka, Åtminstone för en liten liten stund.... 

Jag älskar min TV!

1) Mat framför TV:n, precis som när man var nyinflyttad, 2) TV:n! Ser ni hur bra det blir eller? Notera IFK-Flaggan....precis som det ska vara...

Vilken dag. Det är bara jobb, jobb, jobb. Det är stressigt, mycket att göra och ja - kylen/frysen är fortfarande sönder. Suck. Inte nog med det - sjuksköterskan på Sickla Hälsocenter informerade mig inte om att hon ville ha 80 spänn av mig, för att skriva ut ett recept som jag blev lovad gratis och som jag dessutom hade kunnat fått helt übergratis från ett annat ställe. Sådant gör mig förbannad.I vilket fall som helst, jag ska strax avlida i sängen. Alltså nej, inte bokstavligt talat - det bara känns så. Förhoppningsvis lever jag ett tag till. Det hade varit trevligt. Det känns illa att jag inte har så mycket tid och ork som jag önskar. Men det går väl upp och ner det där med - om man nu ska vara lite förnuftig tillskillnad från vanligt. Jag kompenserar för Bulgarien. Big Time.

Anyway... jag längtar till imorgon. Eller ja, i alla fall senare delen av dagen. Förhoppningsvis kan vi då köpa en 42tums TV. Vet inte hur det är tänkt att den ska få plats på 23 kvadrat, men skitsamma. Tänk utanför boxen, eller vad det nu är man ska göra. Tänk stort, änna.

Ska bara vänta med att köpa den tills kyl/frys-installatören har varit här - om man samlar ihop lite pitty-points kanske man får reperationen lite billigare - jag tror det fungerar bätter om man inte har en splitter ny 43tums LCDTV ståendes hemma...

Men det klart, det är ju bara en tanke... 

 Del 2

-Lördagen 14 juni- 

På lördagen vaknade vi upp till ett strålande fint Bulgarien. Fy fan vad skönt det är (eller var) att vara på semester! Slippa all skit där hemma. Frukosten på hotell Preslav bestod av en någorlunda stor frukostbuffé. Den höll helt okej standard om man gillar vita baguetter och croissanter eller fyrahundra olika sorters kakor. Mycket bacon och korvar fanns också att tillgå. Inte direkt min tekopp med andra ord, men hey det fanns bulgarisk ost och tomater. Det funkar ganska bra det med. I viss mängd i alla fall, host. Efter frukosten packade vi ihop våra saker, jag dumpade allt i en smart Glamourpåse. Ja visst, jag brukar avsky sådant man får med gratis tillsammans med modetidningar, men den fungerade åtminstone hyfsat. Inte som gamla skabbiga bikinis där man ser i princip allt. Modetidningen var dessutom ett trevligt tidsfördriv på flygplanet. Well, jag tog på mig min lilla bikini och mina små jeansshorts och sprang ner till stranden. 6 km vit sandstrand är inte direkt fel. Vattnet var dessutom varm, riktigt varmt och inte som när jag var där förra gången år 2001, nej nej. Vi snackar 22 grader, minst, även om Preslav hotell menade på att det bara var 19. Tveksamt säger jag, högst tveksamt.

Vi låg och solade på stranden hela förmiddagen, njöt av livet, tog ett bad och svepte ett par kalla öl.  Bulgariens 1,5 liters flaskor i mataffärerna för 20 pix är beundransvärda. Provtestade poolen med. Hög standard säger jag bara. Classy. Efter sol och bad var det dags att fixa sig i ordning. Det innebar en dusch för att få bort sandkornen som skavde på mer osköna ställen. Det innebar en dusch med E, för sällskapet änna.  Sol, bad, öl och en dusch har en tendens att …hrm… öka spänningen lite, så att säga (hey, det är ingen sexblogg det här inte, så ingen ide att vara grov, även om det betyder att jag måste bryta mitt vanliga mönster). Måste säga att längdskillnad på 40 centimeter inte direkt märks i duschen, vilket var en trevlig överraskning. Noterbart är dock att vad som inte fungerar är en toalettsits. Toalettsitsarna på Preslav hotell är uppenbarligen gjorda av antingen a) världens mest ohållbara material 2) 79 år gamla. Sitsen sprack i miljontals bitar, och några av dom placerades på lite mer obekväma ställen. Inte bra. Det svåra blev att komma upp med en vettig förklaring. Den landade i att E höll mig sällskap på toaletten. Visserligen inte så trovärdigt, men hey, kom på något bättre själva.

Middag intogs på Amphora. vid strandpromenaden. En restaurang under Den Glade Vikingen där matchen Sverige – Spanien skulle visas. Maten var en riktig besvikelse. Vi väntade 50 minuter på kall pasta Bolognese som smakade råttpiss. Hell no! Sveriges spel var inget vidare, och humöret inte direkt på topp. Diskussioner fortsatte upp för trappan till den glade vikingen som var hyfsat full av svenskar. Dock inget som helst tryck. Vad är den svenska kämparandan undrar jag? Hej vikingar, var är ni? Apollo,ni kan väl rekomendera något med tryck och liv istället? Inte barnfamiljer. Att tro att ni hade liv där när Sverige mötte Grekland har jag svårt att tro.

2-1 var ett riktigt pissresultat, och jag är i ärlighetens namn fortfarande irriterad.

För att lindra besvikelsen drog vi ut i nattvimmlet. In i dimman. Poff! Det började med en Manhattan drink på ett ställe med breda och sköna soffor. En drink för 4,50 levas alltså 22 spänn är fint. Manhattan var dock skit. Whiskey som är en klar favorit gjorde sig inte bra i denna blandning, och om inte en whiskey kan rädda en drink, ja då är det illa.

Vi fortsatta vidare Delfinen, det ställe som senare kom att bli vårt stammishak. Me like! Billig öl på tapp, (3 levas, ca 15 spänn för en halvliter) och två drinkar för 50 SEK. Riktigt bra tryck och helt okej musik. Någon form av House antar jag, men eftersom min musiksmak inte sträcker sig åt det hållet (det är inte LTR direkt) så är det där en vild gissning. Det blev många (läs för många)drinkar av alla de slag : White Russian, Red-Bull-Passoa och Caribean Breezer beställdes in i omgångar  (jo jag minns namnen av den enkla anledning att det med tiden blev vår favoriter) tillsammans med heta diskussioner om fotbollen och ett enade om att den där Delfinen var ett schysst ställe med bra med alkohol i sina drinkar. Jävligt goda drinkar med, vilket till viss del försvarar mängden. På något sätt tog vi oss hemåt mot Hotellet. Ragglade är nog ett passande ord. Tror inte ett enda vettigt ord blev sagt, däremot alldeles för mycket prat om sex. Hur komer det sig? Stranden kändes underbart svalkande, även om vågorna inte direkt stabiliserade balanssinnet.  Dålig idé egentligen att promenera på stranden. Natten slutade i sängen, fast kanske inte med sömn. Den där jäkla alkoholen och solen…. Fy! Eller ja, det är inte direkt så att jag klagar….No,No,No.

Dag två i Bulgarien är slut, än är det många dagar kvar. Det Bulgariska nattlivet får en att må bra. Vi gillar helt enkelt Bulgarien.

 I Bulgarien har man för övrigt inte Burger King utan Döner King, otroligt underhållande för Em och Ma som jobbar som hamburgervändare och überexperter på BK...

Cheers!

 
GOLDEN SANDS, BULGARIEN  13 TILL 20 JUNI ÅR 2008
  

Så, vad hände i Bulgarien? Egentligen? Ja, det är väl lika bra att ta det från början...eller ja, i alla fall det som jag minns...I nuläget tar jag en dag i taget och första dagen kanske inte är den roligaste. Men det riskerar att bli värre. Ooops...

DEL 1

- Fredag 13 Juni -

Fredagen den 13onde skulle vi upp i luften och flyga mot Bulgarien. Nu startade semestern. Hell yeah! Otursdag? Nej,nej det är nu semestern börjar på riktigt. Dagen började med ett glas champange med E. Champangefrukost med rostat bröd och apelsinmarmelad, det är klart att semestern ska startas med lyx. Like there's no tomorrow. Dagen fortsattes med packning eftersom E inte riktigt är världens überplaneringsmänniska just när det kommer till packning. Har har packkvaliteer som en rysk mästare i tetris, men det tar ett tag innan han kommer igång, så att säga. Flyget gick 16.20 från Landvetter Airport och skulle ankomma Varna Airport vid 20.08 (för att vara exakt). För att överleva denna resa intogs mat från Utby Pizzeria, Göteborg. Det är riktig mat det. Ingen skitpizza som finns här i Stockholm, utan här är det riktig kebabsås, och riktig köttfärs rakt igenom. Där vet man vad kvalitet är. Den andra fördelen är att man slipper flygplansmaten. Jag har rest så många gånger med flyg, och provätit så mycket "mat" att jag vet vad det innebär. Hel sjuka portioner! Jag är inte stor som ett hus, men om man tror att tre potatisar och en torr biff ska hålla en mätt i tre timmar så har man ett allvaligt fel någonstans! Tack, men nejtack. Väl på flygplatsen blev det säkerhetskontroller gånger hundra,...ja nästan i alla fall. Jag älskar lukten av flygplats, men även den sedvanliga ölen på flygplatsbaren. En semester blir aldrig så bra som när man flyger till resmålet. För er som inte gillar att flyga: så kan jag meddela att flyg mellan Göteborg och Varna är en behaglig flygresa. Visserligen är jag inte ett dugg flygrädd, så jag vet egentligen inte hur man klassas en dålig resa, men ja... ändå. Det är noterbart att den dåliga kvaliteten på Varnas landningsbana  inte direkt påverkade landningen heller. Alltid bra att veta.

1) Champange, 2) Två stora starka innan flyget, 3) Ett effektivt sätt att gömma sig på

När vi intog Bulgariskt luftrum och tillslut landade på Bulgarisk mark kändes det verkligen att semsestern hade startat. Den Bulgariska säkerheten är dock inget vidare eftersom man utan vidare kunde promenera genom säkerhetskontrollen utan att visa upp sin pass. Först en kvart senare fick man gå tillbaka genom dörrarna, ställa sig i kö och visa sitt pass. Absurt, någon? Hur tänkte dom då? Vi lyckades lokalisera våra väskor, en bedrift eftersom ungeför 97,3 procent av alla väskor är svarta. Apollobussen tog oss sedan mot vårt slutmål:  Hotell Preslav, Golden Sands, Bulgarien.  

Resan tog ett tag och det var mörkt: det enda minnesvärda var alla de kasinon man såg på vägen. Det finns mer kasinon än mataffärer, och det är ingen överdrift. Bussens enda minus var en något dålig luftkonditionering som i kombinarion med Em och Ms något (host) risiga magar inte direkt gjorde resan, eeh...trivsam. Framme vid hotellet försökte vi checka in. Det gick sådär eftersom man på Hotell Preslav inte har tänkt på att det kanske är en fördel att lära sin personal engelska. Resultatet blev en ihopmixtring av rummen. Tyvärr rättades det till - och det visade sig att jag och E. fått det sämsta rummet. Vi betalade för en dubbelsäng som satt ihop, inte två ihopskjutna enkelsängar med ett trasigt ben och en trasig fjäder mitt i. Hur ska man kunna idka någon form av intimt umgänge då? Well, you tell me...

Vi tänkte inte mer på det, utan gav oss av ut i det Bulgariska nattlivet för att äta lite (jag är som vanligt döds-hungrig) och intaga en kall Henieken. Semesterns första! Nu korkar vi upp!

Vi bekantade oss lite med staden, all ljus, alla fulla (nåja) människor och den varma sanden på stranden. Det var underbart att bara vandra längs med havet och svalka fötterna (även om fötterna är den kroppsdel som minst av allt förtjänar det -  de är ju som sagt min enda fobi).

Dagen avslutades i sängen med E. Det kan hända att vi somnade direkt.

Eller så gjorde vi inte det. Jag skulle inte sätta en 1000-lapp på alternativ ett, bara så att ni vet.....

Den här bilden förklarar en hel del.... 

Precis min form av humor... Wulffmorgenthaler.

Nej, denna dag krånglar bara. Det är väl min rese-bakfylla som sätter in som vanligt. Jag blir nojig, irriterad och ingenting är kul. Som ett enda stort liggsår som varar. Jag vill bara tillbaka och gnäller som en skadeskjuten höna konstant. Det är som det alltid är efter en semester med andra ord. Det slår aldrig fel. Det är någonting med klimatet kanske? Det lite småkalla vädret i Sverige som under sommaren bara nästan kommer upp i acceptabel nivå. Som gör att man längtar tillbaka (just nu regnar det förresten). Det kanske är något med kulturen? Jag har svårt att hitta riktigt bra ställen där man kan chilla med en billig öl i värmen på samma sätt som man gör utomlands. Det kanske är något med människorna? Den där stela attityden som finns här, som gör att man gärna är lite distansierad. Som inte är särskilt inbjudande. Jag menar, dom stockholmare vi stötte på idag ger en inte direkt hopp om mänskligheten. Om man vill vara vänlig.

Eller så är det en  kombination av allt ovan, som skapar känslan av att utomlands alltid är lite bättre än Sverige. Lite mer klass, lite mer stil - och ja, det gäller bisarrt nog även Golden Sands i Bulgarien.

Tro mig, jag har inte glömt av min detaljerade beskrivning av GS-resan. Nej nej, tro mig...den finns här inne i huvudet, skvalpar omkring. Det var så underbart, så roligt, så...insane att jag bara vill tillbaka, och jag enda chansen att återuppleva det igen är ju att berätta om det. Sä detaljerat man bara kan.

Dock inte idag. Inte idag kära vänner. Idag blir allt bara fel, allt bara krånglar. Idag är ingen bra dag. Har förbarmande kära vänner. Det är Spanien-Italien på TV:n och när inte ens den matchen känns särskilt intressant för mig (trots att jag har öl på kylning) så kan ni förstå att jag är lite under isen.Jag sover på saken och startar med ny energi imorgon. Det är vad jag gör. Tuggar taggtråd och tar nya tag.

Tills dess - Cheers (mest för sakens skull) 

Vilken jäkla dag. 5 timmars tågresa med SJ:s långsamaste tåg ever, storhandling (uppfyllning av kylskåp för 400 spänn) samt allmän städning av lägenhet. Och ja - resväskorna står fortfarande oupplockade i ett hörn och dammar. Ger inte det ångest så vet jag inte vad. Jo, förresten - det vet jag: att göra sönder kylskåpet så att det pyser ut något oidentifierbart från ena väggen är relativt ångestframkallande. Kaos! Vet ännu inte om det fungerar. Antagligen inte. Vad hände med sol, pool, strand, öl,sprit, drinkar?

Slutsats: ångestens dimmor ligger täta här borta denna midsommar. Jodå, så är det. Hos mig är det officiellt midsommar. Det är sill, färskpotatis, rädisor, gräddfil, rödlök, ägg yada yada....ni fattar.

Det kan bli en nubbe med. Jodå, allt för att återuppta min svenska nationalitet och verkligen övertyga mig själv om att Sverige är ett bra land.

Jag är ännu lite, lite tveksam. Just nu känns allt bara som ett stort svart hål. Det blir inte bättre av att det är jobb tre veckor framöver med start imorgon.

Well,well....det är bara I-landsproblem. Problem men dock av I-landskaraktär. Man kunde haft AIDS, det hade varit lite värre. Faktiskt.