Jaha. Nu är helgen slut. Det har varit en helg fylld med i princip ingenting. En sådan där helg där man bäddar ner sig i sängen och inte rör sig en milimeter. Jag har haft välbehövlig tid för mig själv. Tiden utan min pojkvän har gett mig möjlighet att tänka, och tid att bara få vara. Jag har kunnat ägna mig åt aktiviteter utan att tänka på någon annan. Det har blivit en hel del whiskey, och en del rökande på vattenpipan. Det har blivit tacos två gånger. Det har blivit åtskilliga minuter med en bok. Det har blivit töntiga romantiska komedier på tvn (som jag egentligen hatar). Det har varit underbart. Men nu är det slut.

Och ska jag vara ärlig så är jag jävligt glad över det. Sure, det har varit välbehövligt. Skönt att varava ner lite, men.....om jag ska vara ärlig (återigen) så har allt som hänt under veckorna varit jävligt roligt. Och jag ser fram emot att ta nya tag igen! För let's face it, det blir segt att göra ingenting en helg. Nu ser jag med glädje fram emot nästa - det blir Blåvitt-AIK, det blir röj, det blir öl. Äntligen aktivitet igen. Fy fan vad gött.

Nu börjar det. Bring it on!

Nu hoppas jag bara att tiden går lite snabbare. Om exakt en timma och 35 minuter kommer min älskling in genom dörren. Jag kan inte längta mer än vad jag redan gör.

Cheers! 

....Jag följer fortfarande mönstret.

Sedan 2 år och 8 månader har jag hookat med den här pojken.

Jag har just upptäckt ett mönster. Det visar sig att i princip alla killar som jag har känt mig attraherad av någongång i livet (från födsel till nutid) följer ett och samma mönster.

Mönstret är rätt uppenbart. Eller hur?