Jaha, nu är denna dag slut. Jag är jävligt nöjd faktiskt. Inte nog med att jag klarade av jobbet, jag tog mig samman och sprang ut på en hyfsat spontan shoppingrunda. Brände över 300 kronor. Inte så mycket kanske, men sett till sammanhanget så är det väl inte världsbäst att slänga iväg pengar som en rymling på flykt när man inom en snar framtid måste lägga ca. 15 papp på en flytt till ny lägenhet.

Fick i alla fall med mig några vettiga saker. Störst användning har jag av en ny t-shirt. För en gångs skull bröt jag mönstret (som består i vitt, svart, grått,grått,grått,grått) och slängde med mig en rosa (sort of, det är den mest talande beskrivningen i alla fall - laxrosa kanske är mer specifikt). Sen fick jag med mig en fuktkräm också (L'oreal Hydrafresh) och en ny sminkborste, vilket är perfekt eftersom min hud ser ut som om en apa har spottat i motvind och sen smetat av sig på min kind. Bortsett från det så tänkte jag (för en gång skull) i termer av en modebloggare och fick med mig ett brunt skinnskärp med silvrigt beslag. Det känns ju lite chickt liksom. Har nog inte ägt ett vettigt skärp på ett år, så det är skillat att jag hittade ett nu. Jag är fan imponerad av mig själv. Planen är att matcha allt med mina nya stora örhängen (silverringar från Glitter) och den sjuka ringen (sjuk som i abnormt stor och grön) jag köpte på loppmarknad i Umeå för en tjuga.

Det blir bra när jag tänker. Ibland. Eller, jag hoppas det. Det brukar visserligen se bättre ut i huvudet än Live....

Sitter här framför tv:n och tittar på Chamipons League . Min högtidsstund. Skönt att det startar igen, kvalitetsfotboll på hög nivå änna. Ytterst skönt att slippa den nuvarande misären i Allsvenskan, koppla av lite. Jag kan dock inte hjälpa att jag hela tiden tänker en och samma mening om och om igen (som en trasig skiva): Det hade kunnat vara Vi, det hade kunnat vara Blåvitt där ute på planen. 7 misslyckade minuter förstörde min lycka. 420 sekunder. Jag glömer aldrig Basel. 

Titta här vad som damp ner i brevlådan idag. Vit- och grönskimmrande låg den där och väntade, adresserad till mig. Det är nästan så att jag känner mig som en modebloggare av rang. Den 19 september öppnar en ny nattklubb i Gamla Stan, med namnet PANS (åldersgräns 21). Bakom detta nya tillskott står Li Åkerwall och Sebastian Scaparro. Personligen hoppas jag på att ställets loungedel blir fräsch. Vore trevligt att ha ett nytt vattenhål. Nej,det här kan bli bra. Det känner jag på mig.

.....Att sen kanske alla andra i min åldergrupp fått en sådan här i någon form av ett massutskick, det skiter jag i. Jag tänker ha mitt moment nu.

Bara 16 dagar kvar innan vi får den nya lägenheten! Jag längtar så mycket att det gör ont....

Ah, det förklarar en del. Jag visste inte att jag som kvinna enbart gick på fotboll för artistuppträdanden och intervjuer med kändisar. Bra, då har jag fått det bekräftat. Skönt. Jag antar att alla dom år med säsongskort till Blåvitt, de många till antalet bevittnade träningsmatcherna och denna säsongens 7 bortamatcher inte har med genuint fotbollsintresse att göra?