I helgen var jag i Göteborg. Det var ett tag sen man träffade alla där nere, så det var dags att åka ner. Försöka neutralisera känslan av att man är på väg att förvandlas till en äkta stockholmare. Hålla tillbaka känslan litegrand. Denna gång lyxade vi dock till det och tog flyg sent på fredagskvällen. Fuck SJ! Måste säga att det var en något bisarr känsla att åka till Arlanda med sin packade väska, sätta sig på planet i 45 minuter och sen vara framme. Den där förskrämda påsen med Bilar och den skrynkliga kopian av Aftonbladet blev inte särskilt väl använt. Ja,helgen i Göteborg blev underbar. Dels för att man spenderade tid med familjen under fredagskvällen (tacomiddag som vanligt) och hela lördagen (flera timmar OS framför Tv:n på altanen) men även för att man (efter ett långt uppehåll) begav sig ut i Göteborgs nattliv for real. Det är riktigt jävla roligt att gå ut i Göteborg. Det är ett konstaterande.

Kanske inte lika roligt om man innan haft grov huvudvärk, but still. Något otajmat var det, men till stor del berodde det på att Es pappa har en abnorm röstvolym. Lite alkohol (från hans sida) på det så är huvudvärken total. Men, det hela löste sig ändå. Med rena kläder, några alvedon i blodet och en tidigare delning av Em:s 5 litersdunk med tyskt öl, var man redo att äntra den göteborska klubbscenen. Fast, så mycket klubbande blev det inte. Däremot en hel del öl. Firandet av lag Blo Wits seger i Rikets Änglar (fotbollsturnering för blåvita fans) ägde nämligen rum på Cheers. Halva laget var närvarande, och ölen flödade. Rikligt. Riktigt underbar kväll. Lite soft musik, otaliga rundor med öl och tjöt. Grattis grabbar! Enligt rapporter spelade ni jävligt bra! När klockan närmade sig 02 hade några droppat av, och med tanke på söndagen var det dags att dra sig hemmåt. Innan dessa hade dock E (när han skulle ut och ringa ett samtal) lyckats bli tacklad av en rugbyspelare - "för att testa hur det kändes", och jag spärrat min egen mobiltelefon med tre felaktiga PINkoder. Okaaj.... genierna är verkligen på gång, det märks. Jag minns dock också att jag innan jag kom "hem" till Bergsjön, träffat min systers kompis på spårvagnen och kallat henne för något helt annat, samt att jag i desperation pissade på en jordhög vid Gamlestadstoget..... Som en kväll brukar sluta med andra ord - mig pissandes på konstiga platser.

Söndagen, den sista dagen i Göteborg, ägnades till stor del åt min pappa, eftersom han fyllde år på måndagen. Grattis, hörru. Lite fika och kaffe och en del OS. Ganska skönt att vila huvudet efter lördagen, det kan jag erkänna. Sent på kvällen var det dags att återvända till fel sida landet - även det med flyg. Lika snabbt gick det den här gången, men - vi hade glömt en viktig detalj. Stockholms kollektivtrafik är inte lika väl utbyggd som Göteborgs. Åtminstone inte på helgerna. Så, tunnelbanan och nästan alla bussar hade slutat gå när vi ankom city klockan 01.00 Resultatet: Vi fick ta en taxi. Visserligen soft att komma hem snabbt, men ja....fan sthlm, fixa det där med nattrafiken. Det klarar till och med Umeå, typ.

Summa: En riktigt underbar helg i Göteborg. Alla ni som ska ner: testa ett par öl på Cheers. Det är det värt.

Så...Cheers!

Inte nog med att man själv blir lite smått mobbad på jobbet för sin göteborgska dialekt och för sin stora idol-bild på Håkan Mild (f.d. spelare i IFK Göteborg), nu har även arbetskamraterna på E:s jobb hakat på - fast tagit det hela ett steg längre. Hur vet man att man verkligen har lyckats som göteborgare i stockholm?

Svar: man får en mailadress som lyder: Glenn@xxxxx.se.

Jag mår så dåligt just nu. Har stora problem med den medicin jag äter på grund av att jag är för tidigt född (Levaxin) och dosen vill liksom inte riktigt ställa in sig rätt. Resultatet av detta är att jag hela eftermiddagen satt och skakade på jobbet,mådde illa och höll på att svimma. Jag har dessutom inte varit mätt på över två veckor. Men läkaren jag pratade med här i Stockholm envisades med att inte tro på mig, och nu vet jag inte vad jag ska göra. Finns inte en chans att jag kan jobba om jag mår såhär. Jag återkommer när jag mår lite bättre, det har hänt en del roligt i helgen, trots allt och det förtjänas att berättas.

Jag är så jävla korkad. Min dator är sönder och rapporteringen från Göteborg skulle ske via mobil. Lite SMS och MMS som trillar in så folk kunde följa med vad som händer. Givetvis är en fullt fungerande mobil också bra att ha när folk vill få tag i en. MEN vad händer?

På fyllan (efter några öl sådär,host) råkar jag slå in fel PIN-kod tre gånger i rad. Tre jävla fucking gånger. En PIN-kod som har varit exakt likadan i över ett år. Historien hade kunnat sluta där, men problemet är att jag inte har den blekaste aning om var min PUK-kod är.....Jävligt bra gjort!

Jag har just lärt mig att prinsesstårta fungerar bra när man är bakfull......

Det är så skönt att vakna här hemma i Göteborg. Det känns precis som om när man var liten. Det tog mig en lång stund igår att somna, låg liksom och lyssnade till husets alla knakningar på samma sätt som man gjorde när man var mindre. Hemtrevligt på något sätt.

Lördag i Göteborg ja, vad finns det för planer? Urspungligen fanns det massa planer. Men nu när jag väl kom ner så har dessa reviderats lite.  E ha fotbollturnering idag, så tanken var att jag skulle agera åskådare med några kassar från systemet jämte. Waterboy, fast med öl änna. Men, när jag vaknade i morse så kände jag att, va fan, jag kan lika gärna umgås med min syster och resten av familjen, så får han sin egentid med killarna. vi sitter fan inte ihop, och det var fem veckor sen jag träffade tjockskallarna här hemma. Nu blir det OS stora delar av dagen, trots att solen skiner ute.

Ikväll är planerna något flytande men det ryktas om utgång. Eventuellt Plain Kitchen till att börja med. Får se hur slitna alla känner sig, och får se om jag hänger på E eller möter upp J inne i stan istället. Kan bli en oväntad kombination istället. Vi får se. Har man tur kanske till och med M och alla danskar komemr förbi,det vore skoj.

Nu jävlar maxar vi helgen i Göteborg!

Precis som vanligt

Jag har blivit utsatt för mentala psykningar på jobbet. Riktigt jobbiga sådana, för de går på något som är riktigt viktigt för mig.

 Jag var i chock när jag såg det i måndags efter semestern. Hur är det tänkt att jag ska orka hela hösten? Detta är vad som mötte mig (har fått göra en ganska exakt kopia i paint):

Vad är det för psykning? Jag är tämligen säker på vem som har gjort det. Vem som har utfört detta mästerverk.  Det är en ung man på 23 år, det lilla aset.

Vad är det för jävla arbetskollegor man har egentligen?