Imorgon åker jag tillsammans med hela min familj till Frankrike och stannar där i en vecka. Mellan den 13-20 juli kommer vi befinna oss i vackra Antibe i södra delarna av Frankrike, den franska rivieran.

 Är mobilen med? Jadå. Kommer jag blogga? Jadå, är det inte för dyrt så droppar jag en del sms-och mms-rapporter.

Häng med vettja!

Lördag i Göteborg. Frukost med hela familjen samlad runt bordet. Hur länge sedan var det sen sist? Måste vara åratal. Riktigt mysigt i alla fall. Småsyskonen sprang in och väckte mig på morgonen med sina teckningar fladdrandes i luften. En teckning hade ett litet paket noggrant fasttejpat - det var ett läppglans som jag har letat efter i hur många affärer som helst. Så sött att dom kom ihåg det.

Efter frukosten tog jag och syrran bilen, och körde till Allum, Partille. Det blev lite extra shopping inför Frankrike, lite shorts och några skor. Det blev en lunch också. Det var riktigt skönt att vara ensam med syrran och prata lite, som förr i tiden. Det var länge sedan det med.

Efter att ha droppat av henne vid jobbet, cruisade jag hem i bilen. Det var  nog ett halvår sen sist, men det gick förvånadsvärt bra. Jag överlevde med andra ord. Drog på radion till max och fällde ner solglasögonen - sen var det bara att köra.

Väl hemma var jag tvungen att snabbt städa och packa det sista  - det var ju blåvitt på tvn. Tyvärr kunde jag bara se en halvlek eftersom det var släktkalas för min 18årige kusin. Det var bara att pallra sig dit. Jag höll på att köra av vägen på grund av nervositet för blåvitt (sportradion är inte den bästa för mina nerver), och väl där tvingade jag min kusin att sätta på text-tv. När sen slutresultatet kom antar jag att jag skrek kanske lite,lite för högt....Så är det att vara fotbollsfantast. Tur att min släkt är van.

Det var helt okej att träffa släkten. Lite stelt ibland, men det var mest för att det var en massa för mig okända människor. Skönt att se att mormor och morfar mår bra. Skönt att se att kusinen har firat in sin födelsedag ordentligt.

 En hygglig dag i Göteborg med andra ord....

Imorgon försvinner vi alla härifrån.

Mot Frankrike! 

Till mina nära och kära, min familj och framförallt till E. Till alla er okända där ute som sitter ensamma (eller inte ensamma) denna fredagsnatt, tja till allt löst folk helt enkelt som är behövande:

I love you like a fat kid love cake 

Det behövs bara lite mer kärlek här och var.... 

Jag kan nu konstatera att jag lever ihop med en tekniknörd. Jo, det är sant. Jag har efter en halvtimmas samtal kommit fram till att min pojkvän ut i fingerspetsarna är en tekniknörd. Officiellt klassad sådan. Eller åtminstone en teknikfantast, med en släng av prylmani - om man vill ta den lite mer enkla varianten.

Saken är den att jag borde kunnat lista ut det tidigare. Alla tecken var där. Han studerade Matte/Data på gymnasiet, gick vidare till Chalmers, för att sedan slutföra en utbildning inom Datorsäkerhet. Hallå, man måste ha ett allvarligt fel om man missar dom tecknena. Nu har han fått fast jobb på en datorfirma i centrala Stockholm. Att pilla med datorer trodde jag skulle hämma hans tekniska sida något, i alla fall såpass att han inte var sugen på teknik när han väl var hemma. Det var fel. På grund av arbetsplatsens grymma deal med ett företag kan han få elektroniska saker skit-billigt. Som i Thailand änna, fast med garanti och hela kittet. Resultatet av detta är att han nu har blivit en sann tekniknörd. Han pratar blueray-spelare, hemmabiosystem, dvdapparater och xbox med likadan energi som jag pratar fotboll. Det lyser ur hans ögon, och han kommer bara på mer och mer saker han vill köpa. Jag antar att vårt hem snart kommer se ut som ett garnnystan på grund av alla sladdar. Det eller elektronikdelen av ett varuhus.

Hur kommer detta sluta? Hur överlever man? Finns det någa tips?

Jag är visserligen glad att han har funnit sin passion i livet...även om jag hade hoppats att den kunde vara av ett annat slag....kanske lite mer ni vet, hrm, passionerat....?

Det blir lätt att hitta presenter i alla fall....