Lördag i Göteborg. Frukost med hela familjen samlad runt bordet. Hur länge sedan var det sen sist? Måste vara åratal. Riktigt mysigt i alla fall. Småsyskonen sprang in och väckte mig på morgonen med sina teckningar fladdrandes i luften. En teckning hade ett litet paket noggrant fasttejpat - det var ett läppglans som jag har letat efter i hur många affärer som helst. Så sött att dom kom ihåg det.

Efter frukosten tog jag och syrran bilen, och körde till Allum, Partille. Det blev lite extra shopping inför Frankrike, lite shorts och några skor. Det blev en lunch också. Det var riktigt skönt att vara ensam med syrran och prata lite, som förr i tiden. Det var länge sedan det med.

Efter att ha droppat av henne vid jobbet, cruisade jag hem i bilen. Det var  nog ett halvår sen sist, men det gick förvånadsvärt bra. Jag överlevde med andra ord. Drog på radion till max och fällde ner solglasögonen - sen var det bara att köra.

Väl hemma var jag tvungen att snabbt städa och packa det sista  - det var ju blåvitt på tvn. Tyvärr kunde jag bara se en halvlek eftersom det var släktkalas för min 18årige kusin. Det var bara att pallra sig dit. Jag höll på att köra av vägen på grund av nervositet för blåvitt (sportradion är inte den bästa för mina nerver), och väl där tvingade jag min kusin att sätta på text-tv. När sen slutresultatet kom antar jag att jag skrek kanske lite,lite för högt....Så är det att vara fotbollsfantast. Tur att min släkt är van.

Det var helt okej att träffa släkten. Lite stelt ibland, men det var mest för att det var en massa för mig okända människor. Skönt att se att mormor och morfar mår bra. Skönt att se att kusinen har firat in sin födelsedag ordentligt.

 En hygglig dag i Göteborg med andra ord....

Imorgon försvinner vi alla härifrån.

Mot Frankrike! 

Till mina nära och kära, min familj och framförallt till E. Till alla er okända där ute som sitter ensamma (eller inte ensamma) denna fredagsnatt, tja till allt löst folk helt enkelt som är behövande:

I love you like a fat kid love cake 

Det behövs bara lite mer kärlek här och var.... 

Jag kan nu konstatera att jag lever ihop med en tekniknörd. Jo, det är sant. Jag har efter en halvtimmas samtal kommit fram till att min pojkvän ut i fingerspetsarna är en tekniknörd. Officiellt klassad sådan. Eller åtminstone en teknikfantast, med en släng av prylmani - om man vill ta den lite mer enkla varianten.

Saken är den att jag borde kunnat lista ut det tidigare. Alla tecken var där. Han studerade Matte/Data på gymnasiet, gick vidare till Chalmers, för att sedan slutföra en utbildning inom Datorsäkerhet. Hallå, man måste ha ett allvarligt fel om man missar dom tecknena. Nu har han fått fast jobb på en datorfirma i centrala Stockholm. Att pilla med datorer trodde jag skulle hämma hans tekniska sida något, i alla fall såpass att han inte var sugen på teknik när han väl var hemma. Det var fel. På grund av arbetsplatsens grymma deal med ett företag kan han få elektroniska saker skit-billigt. Som i Thailand änna, fast med garanti och hela kittet. Resultatet av detta är att han nu har blivit en sann tekniknörd. Han pratar blueray-spelare, hemmabiosystem, dvdapparater och xbox med likadan energi som jag pratar fotboll. Det lyser ur hans ögon, och han kommer bara på mer och mer saker han vill köpa. Jag antar att vårt hem snart kommer se ut som ett garnnystan på grund av alla sladdar. Det eller elektronikdelen av ett varuhus.

Hur kommer detta sluta? Hur överlever man? Finns det någa tips?

Jag är visserligen glad att han har funnit sin passion i livet...även om jag hade hoppats att den kunde vara av ett annat slag....kanske lite mer ni vet, hrm, passionerat....?

Det blir lätt att hitta presenter i alla fall....

Hemma! Rätt sida landet.

Åh...det är så skönt att träffa familjen igen. Se syrran, mamma, H och småsyskonen- Ja, dom sover ju visserligen, men man kan viska ett litet tyst "hej älsklingar, jag är hemma" till dom. I väntan på morgondagen. Den yngsta berättade förresten för mig i telefonen förrut att hon hade en present till mig, en överraskning. Mamma berättade att hon hade suttigt sedan i tisdag och målat en teckning. Hon hade till och med lagt den på mammas bord vid sängen för att hon inte skulle glömma att ge den till mig. Så sött!

Det är underbart att bara gå omkring lite i huset (ja, det är ganska svårt eftersom det är mörk - jag har redan gått in i en stol och en vägg) och bara glädjas åt att man är hemma. Ta ett kallt glas mjölk som man brukar, krypa ner i sin egen säng. Komma till sitt barndomsrum med de blå tapeterna.

Det enda som saknas är Nisse, min katt som dog hastigt för över ett år sedan. Jag tror fortfarande att han ska komma springandes, men det gör han såklart inte. Saknar dig, men du vet att du alltid kommer finnas i mitt hjärta. 

Nej, nu blev allt sådär översentimentalt kletigt. En liten gegga av känslor. Jag tycker vi slutar här. Mitt tangentbord tål inte fukt. 

Snart framme i Göteborg. 5 timmars tågresa är över. Skönt. Nu är man snart hemma å kan träffa familjen igen. Jag längtar.

Äntligen hemma efter världens stressigaste dag. Jag har inte ens hunnit klämma i mig lunch än. Sjukhus, två timmars jobb och sista-minuten-shopping inför Frankrike, det tar aldrig slut. Har ungefär en timma på mig att packa klart allt, sen måste jag snabbt in till centralen och till mitt tåg som går vid 17.07 5 timmar på ett tåg västerut väntar sedan. Förstå ni, fem timmar! Det är helt sinnessjukt långt.Därför har jag med mig datorn, laddad med en massa avsnitt av Mord i sinnet och Mordkomissionen. Det borde väl  få timmarna att gå...

Nej, nu ska jag försöka få alla mina saker att få plats i en halv resväska. Inte en hel stor som vanligt, utan endast en halv. Hur fan ska det gå?

Har varit instängd i min lägenhet med hjärtat i halsgropen och/eller hjärtat utanpå kroppen sen klockan 19.00 nu. På grund av vad? Jo, på grund av Svenska Cupen i fotboll. Jo, jag vet, cupen som Gud glömde sägs det. Men det känns mest som att det där är påhittat  för att sthlmslagen (och därmed även media) inte bryr sig. Nu blev jag sådär konspiratorisk igen. I vilket fall som helst - eftersom TV4 väljer att visa den orgasmiskt intressanta matchen Norrköping - Enköping och inte Blåvitt så har jag varit tvungen att ha benhård koll på texttv.

Tillslut (antagligen för att jag skrek könsord här borta) vände Blåvitt på steken och vann mot Sundsvall med 3-2. Puuh. Det sägs att spelet var bättre, men det vette fan - jag tror på när jag ser det  själv. Punkt. Känns ganska skönt att vi inte åkte upp, mest för mina nervers skull. Jag vet hur jag blir. Erfarenhet mina vänner. Lottningen i Svenska Cupen visar att vi i semifinalen den 7e augusti mycket glädjande får möta Enköping. Det ligger 7 mil härifrån, och kostar i nuläget 98 kr för två personer! BINGO! Förstår ni hur underbart det är att höra? Blåvitt kommer i närheten av mig här borta. 

 Det är guld. Det är lycka mina damer och herrar. Ren lycka.

Vet ni vad det bästa är? Att vi får återse Judas igen. Hej hej, Judas. Det kommer inte bli roligt för din del.....D.V.M.F.T

Minns du inte hur det gick förra gången? 

Vilken bra start på min nästan-men-inte-riktigt-semester (Ja, det är ju inte riktigt officiellt semester förrän imorgon, så det är först då man kan korka upp champangen for real) - det var varmt, det var sol och jobbet lät mig gå redan vid 12. Egentligen hade jag inte gjort något vettigt innan dess, och det visade sig att min lön kommer blir grymt fet anyway - så jag klagade inte. Trött efter ett tidigt besök på sjukhuset för provtagning funderade jag först på att gå hem och krascha. Men, nej. Det var för varmt, och för fint väder för det. Jag placerade mig istället i vackra Berzeli Park, med mina nyinköpta böcker och en stor hög med gröna kärnfria vindruvor. 4 veckors semester, varav en i Frankrike - min logik säger mig att jag kommer läsa en del. Ligga med syrran vid polen, tjöta och slöläsa lite. Totalt 3 böcker blev inköpta:

- Efterskalv, Arne Dahl

Den åttonde boken av nio i hans underbara serie om A-gruppen. Jag har blivit totalt beroende av denna serie. Lika bra att avsluta den. Chopp-chopp, ingen ide att spara.

- Att älska som en porrstjärna - Jenna Jameson/ Neil Strauss.

Whats the fuzz about? Egentligen? Lika bra att undersöka saken själv (jag lär väl återkomma med ett omdömme sedan).

- Snabba Cash - Jens Lapidus

Jag vet,jag är ungefär 4 månader för sent ute, men jag har haft ett inre motstånd mot denna bok ett tag. Anledningen? Äsch, medfödd skeptis bara. I brist på annat vettigt kan man lika gärna motbevisa sig själv i sann schizofren anda.

Vad tror ni om det? De där böckerna har jag länge tänkt köpa, och nu äntligen blev det av. Riktigt skönt att ha en lugn eftermiddag och bara sitta i gräset och läsa lite, dra i mig lite vindruvor. Bli mer brun... (okej, kanske just det är något onödigt men...) Mhm. Njuta av Stockholm - faktiskt, trots att jag är Göteborgare. Det borde ge en extra guldstjärna.