Söndag igen. En söndag utan söndagsångest. Konstigt nog. Bara en ynka liten knut finns i magen - och det beror nog snarare på en överdos av Läkerol snarare än konkret ångest.

Har legat nerbäddad i sängen större delen av dagen, men nu blir det att sticka näsan utanför dörren. En  lång promenad står på schemat. Ska bli sådär riktigt kall, för att sen kunna värma upp mig själv med lite varm choklad. Eller en irish coffe. Som man gjorde när man var liten, alltså chokladen då.

Det är väl den aktiviteten man brukar göra på en söndag. Orkar liksom inte med något mer avancerat. Sen har vi en del att reda ut, jag och E. Massa saker som måste planeras. Lika bra att röra på fläsket samtidigt, man tänker mer effektivt då...

....stora mäktiga Firman Boys gjorde en räd mot Änglarnas samlingspub Löwenbräu på Fridhemsplan efter matchen. Attacken skedde på så sätt att flertalet grabbar kom springades mellan träden och kastade apelsiner mot de blåvita.

Firman Boys goes ekologiskt. 

Då är det slut. Känns lite konstigt, som ett antiklimax. Dagen man laddat för hela veckan är snart över. Måste säga att känslan efteråt mest består av lättnad - lättnad över att Blåvitt spelade sig igenom matchen utan något baklängesmål. Det hade blivit olidligt på jobbet då. Två ordinarie backar avstängda, mot ett heltaggat AIK på Råttsunda, ja det hade kunnat sluta illa. 0-0 är väl realtivt rättvist, matchen var inte seg som sådan, men frustrationen var hög över alla halvchanser som aldrig blev till riktigt målchanser. Hade Hysén inte varit så sned så hade det varit mål flera gånger om. Lite för många sådana missar för den grabben nu - lite Sellatendenser. Men det är nog så den här säsongen. Det blir aldrig 100 rätt, bara nästan. Nej, jag är lättad och glad. Känns lite som en vinst: det bortdömda målet. Det var rätt för övrigt, man hörde signalen redan innan bollen låg i nät. Inget att snacka om. Surt att Wernbloom drog på sig två gula - vettafan om det verkligen var gult det andra?

För övrigt måste jag säga att det nog var den lugnaste matchen mot AIK på ett tag. Krigsscenerna från förra säsongen upprepades inte - men det kanske beror på det svinkalla vädret.Eller på att allting känns mer Gaza när det är mörkt och bengaler lyser upp natthimmlen. Stora stygga Black Army kändes mest tamt, för man blev inte direkt imponerad av deras sånger där på Norra. Inget stök på stan, åtminstone inget som märktes - undra om Firman och WM verkligen var på topp idag?

Efter matchen blev man som vanligt kvarhållen. Inte så länge som de föregående gångerna, så polisen måste ha jobbat snabbt. Man fördes till bussar som skulle ta en bort från Arenan (läs Fridhemsplan). Inte en chans att man kunde ta sig ut utan att följa med dom. Led av poliser mellan bussarna, och flera polisbussar jämte bussarna som skydd. Polishästar (as!) travade fram och tillbaka.

Precis när vi satte oss längst bak och bussen skulle rulla, såg man det genom bakrutan. Lite längre bort på andra sidan vägen, kom en stor folksamling (100 pers?) smygandes runt ett hushörn. Antaligen AIK:s Firma. Polisen verkade tagna på sängen, men rusade snabbt dit för att mota bort dom från att komma närmare. Killarna trycktes tillbaka, men gjorde sedan ett utfall/motattack mot polisen som tog upp batongerna och började veva. Självklart åkte bussen iväg, så man missade mer. Mina ögon sa mig att det var polisen som utan anledning började veva - men E, påstod att det var tvärtom. Tror det mer på den utsagan, jag har en tendens att se bara det som jag vill se.

Nu har man äntligen tinat upp. Får se om man orkar ta sig ut och handla mat. Då blir man så där jävla kall igen. Jäkla Stockholm!

Nu är det dags! Snart åker vi mot Solna. Denna fördömda plats, denna plats för jordens avskum. Jag hatar er, det vet ni. Idag hoppas jag verkligen att änglarna skall urskiljas från de vanliga- jag hoppas på tre poäng. Vi behöver det. Jag har haft otroligt svårt för att sova inatt, orolig för vad som ska komma. Nu är det bara vänta och se som gäller.

Kom igen blåvitt! Nu vinner vi det här.

Ni minns väl förra året?

Jadå. Så är det helg igen. Underbart.Fucking great. Fredagen kunde inte ha börjat bättre. Två flaskor rosé öppnades på jobbet redan när klockan var 3. Det gick sådär att skicka ut fakturorna sen. Host. Men trevligt som fan hade vi, underbara arbetskollegor de där pöjkarna och flickorna - även om de är skåningar och danskar hela bunten.

Efter middag och ett glas vin, sitter jag mest här och chillar. Gör inget speciellt, njuter av ledigheten. Väntar in den stora dagen imorgon. Det är egentligen då det smäller. AIK-Blåvitt, årets match. Jag har varit sjukt taggad hela dagen, får se upp så att det inte blir överladdning bara. Lika bra att varva ner och andas lite idag, tro mig - det kommer att behövas.

 Får nog hälla upp ett glas vin och leta upp lita fina filmer på youtube (läs filmer på blåvittklacken).  Det brukar lugna ner mig. Man kan se det som en form av terapi också... men då skulle man samtidigt insuera att jag är något av ett psykfall.

Det är ju bara delvis rätt..... 

Jag är helt fast. Jag har haft den här låten på hjärnan hela dagen. Det är helt absurt. Jag är inte ens säker på att jag verkligen tycker om den.....

Det blev inte som jag hoppades när jag  vaknade i morse. På grund av tekniska problem (läs: eventuellt en oteknisk person) hade hyresvärdens datorsystem kraschat totalt. Vi kunde alltså inte skriva på kontraktet för lägenheten idag. Det är bara att hålla tummarna att allt är igång på måndag igen, men det är ju så jävla typiskt.  Det är (förhoppningsvis) inte heller så att hyresvärden har ångrat sig och sitter på sin mörka kammare och skrattar (med basröst) åt oss. Ja just det, kammare - jag inbillar mig att mäklare och jurister och sådant krafs inte har ett vanligt rum, utan en kammare. Jag är nästan helt säker. Tjocka heltäckningsmattor, obekväma stolar med höga ryggar, kanske en liten divan i rött sammet och en guldig fruktkorg. Är det inte så? En förkromad namnskylt och en silvrig penna. Gem av rostfritt stål.

Jag kanske har fel?

Men jag hoppas att jag får uppleva det där på måndag. Det räcker att jag måste vara nervös hela helgen. Jag vill inte vänta längre, jag vill ha lägenheten. Åh, det hade varit så skönt att få allt klart innan helgen, så man hade kunnat slappna av. Men, men...det är bara att vänta.

Snart så har vi ett nytt hem. Som är större än en skolåda. Och med fyra kokplattor, och en ugn.