Sådär ja. Nu har man nästan kommit igång lite. Första tecknet till liv skönjades runt klockan fyra, då jag faktiskt lyckades ta mig ur sängen och hela vägen till Willys. Vilken bedrift! Det ekade ganska tomt i kylskåpet nämligen.För att riktigt komma igång bestod eftermiddagens diet av kall cola och honungsmelon. Jag blev ju åtminstone något piggare, så dieten verkar funka. Bäst att lägga den på minnet...

Äsch, jag ska väl inte klaga egentligen. Gårdagen var rolig.

Fick ett tidigt telefonsamtal av A, vilket gjorde att jag packade iordning mina saker, tog en sväng om Systemet för att handla vitt vin och placerade sedan min bakdel i en solstol på hennes terrass. Vi låg där och solade ett tag (jag älskar Hawaiian Tropic solskydd) och gjorde oss sedan iordning. Duschade och sminkade sig lite: målet för denna uppiffning var en grillfest någonstans i Stockholm. Ja, någonstans i Stockholm för att jag inte har någon aning om var det var någonstans; jag minns nått om Svedmyra station och gröna linjen ut mot Hässelby. Så jag antar att det var i krokarna där någonstans. Anyway, fick springa in på ICA och köpa korvbröd och korv (logiskt...) eftersom det faktiskt var en grillfest.Tog en såndär "grilltallrik" med spanska smaker, färdigkomponerad från ICA. Det visade sig vara ett stort misstag. Ett enormt misstag. Främst för att korvarna smakade anus,men även för att de såg ut som en korsning mellan spya och skändat kött (jo, från ICA då) - fast i korvformat. Illa.

Tanken var att vi skulle dra hemmåt sen, men det blev ändrade planer vilket resulterade i en snabb visit hemma hos A eftersom fan,vi hade inte snygga kläder för att komma in på nått fancy ställe ( jeansshorts och linne kan ju funka kanske...men..mnja).Fick låna en klänning. Sen åkte vi tillbaka till grillfesten för att dricka lite mer. och sen stydes stegen (eller en taxi) till Ambassadeur på Kungsgatan 18. Med åldersgräns 25. Eftersom H kände nån, som kände nån, (you know the drill) så kom vi i alla fall in. Ser ni, det är bara i Göteborg jag måste visa legg!

Sen rök det en jäkla massa pengar. 140 spänn i inträde, en del drinkar (106 spänn för en drink? Oh my..) och öl (Heineken for the win). Sen rök det en del cigg. Oh ja, det blev en del dans också. Jäklar vad roligt.

Kvällen slutade klockan 02.49 då jag ytterst förvirrad försökte hitta hem.

Slutsats: Ett jäkligt bra ställe. Gillar det skarpt. Riktigt bra musik (House) en musikstil som jag faktiskt egentligen inte tycker om, men som funkade förvånadsvärt bra igår. Snyggt helt enkelt. Enda minuset är prisnivån, men jag antar att det är standard-standard i Stokholm.

Nej, nu ska jag återställa energin med Blodpudding. Standard-svensk-husman. Känns som ett bra val denna dag.

Det finns vissa saker som alltid har haft en betydande del av mitt hjärta. Såsom exempelvis fotboll. Inget konstigt med det. En av dom sakerna som dock, lite otippat, ligger mig varmt om hjärtat är Formel 1. Fråga mig inte varför, men jag, mamma och syrran har suttit så många lördagar/söndagar och sett på Formel 1- 1998,1999, 2000,2001. Ja, i flera år.

Stora bunkar med popcorn och en hel dag framför TV:n. Det var inte så att vi bara såg några varv, nej nej. Vi satt klistrade framför Tv:n. Hela loppet igenom. Kommenterade och hejade. Och åt popcorn, såklart.

Numera har detta intresse avtagit, främst för att jag har flyttat.

Men så sitter jag här nu, en söndag. Solen skiner, men jag känner mig något halv-bakis och seg efter igår natt. Orkar inte röra mig. Zappar runt och där ser jag det. Formel 1 på Istanbul Park, Turkiets GPtävlingar. Känslorna kommer tillbaka; Ljudet, förarna, bilarna.

Jag älskar ljudet. Helt underbart. (Schvishhh--schviiiisssh). Jag minns hur jag hejade på Mikka Häkkinen. Denna man ger mig fortfarande bra minnen även om det var long time no see. Kan fortfarande namnet på alla som kör, det är så roligt när kommentatorerna pratar om någon och jag kan tänka att  "ja visst ja, det är han, är han fortfarande lika dålig?"

På något sätt ger även banorna nostalgiska minnen. Favoriten är Monaco, men även Silverstone, Hockenhiem och framförallt Monza ligger mig varmt om hjärtat....

Nostalgi, nostalgi.

Jaja, kanske bäst att runda av, innan jag försvinner långt in i nostalgins värld och börjar recitera varvtider, historik,stalllorder och kvaliteten på Bridgestonedäcken ....

Ytterligare ett bevis för att det där med att skaffa barn bör skjutas upp tills dess att jag är 30+.... eller ännu längre.

 Check it out

Jag sitter och slözappar lite på Tv:n. Orkar inte aktivera mig. Inte ännu. Zappar förbi Englas begravning. Jag kan inte hjälpa att förundras över hur stort det har blivit. Missförstå mig inte, jag tycker såklart att det är hemskt och allt såntdär. Ett mord på ett barn är aldrig roligt. Men mitt i allt detta så kan jag tänka att: alla andra då? Bobby? Ricardo? Mord sker hela tiden, överallt. Inte fan skriver media något om det.

Jag vet inte om det är för att jag studerar kriminologi och har blivit cynisk genom åren, men.... Engla är inte den första som det händer mot. Förfarinssättet är inte ens unikt. Tro mig. Standard typ A.  Ändå så har det blivit så stort.

TV-sänd begravning. Jag menar, ett mord är ett mord. Hur många visste att Engla fanns innan den 5 april? Egentligen?

Hur kommer det sig att alla tv-stationer har någon form av  extrasändning om detta? Hur kommer det sig att förfaringssättet är liknande det som när Sverige har landssorg?

Jag tycker att det är skrämmande, om jag ska vara ärlig, dels hur stort det har blivit och dels hur "vanliga" svenskar uttrycker sin sorg över detta. Det klart att man kanske kan tycka det är lite synd, men att seriöst sitta och gråta och skriva långa inlägg om att jag "aldrig kommer glömma dig" när man inte ens har träffat flickebarnet och bor 55 mil därifrån, det tycker jag i ärlighetens namn är absurt! Hur mycket vet ni om Engla som inte kommer från medierna?

Låt människor i hennes närhet ha sin sorg privat. Att sen familjen väljer att ha en tv-sänd begravning, ja..... även det är absurt. 

Ursäkta mitt cyniska förhållningssätt, men jag blir bara så irriterad ibland. Kan inte hjälpa att tänka: Hur att det sett ut om Engla inte hade varit "helsvensk"? Hur hade det sett om om mördaren inte var "helsvensk"? Tro mig, det hade sett helt annorlunda ut.... 

Okej, jag kan inte sova. Har ägnat en stor del av tiden nu till att äta godis och slösurfa. Förstår inte varför jag inte bara stänger ner datorn? Istället hamnar jag med reprisen av "Lyxfällan" och ett stort glas med avslagen cola från Willys. Vaddå sunkigt?

Som det inte vore nog luktar jag cigg och öl, och nu när jag väl har bestämt mig för att åtminstone anstränga mig lite extra för att sova, så är det ett jäkla morgonpiggt as till fågel som kvittrar här utanför. Hade jag haft en träsko så hade jag kastat den på fågeljäveln (precis som man gjorde med katterna och rådjuren där hemma...).

Nu slår det mig att det kanske inte alls är en fågel, utan en tjuv som ska bryta sig in och använder fågelljudet som en slags signal. I vilket fall som helst så lär den tjuven inte kunna forcera varken högen med disk eller IKEAkassen med nytvättat....

I'm safe! 

Okej, jag är hemma. Igen. Relativt nykter. Faktiskt.

Jag stod inte ut med grillfesten utanför fönstret, där folk hela tiden strömmade till, och där munspelen började låta. Satans munspel. Så när klockan var runt 22, sminkade jag mig och drog hemmifrån. Tanken var att jag skulle ta båten över till Södermalm och hoppa in på valfritt hak och ta mig en kall Heineken. Själv. Jag ändrade dom planerna. Pratade med E i Göteborg och han skulle tydligen ut (även om det ändrade sig sen),och han påminde mig att jag kanske skulle dra iväg ett sms till A. Så, det gjorde jag och fick till svar att hon satt på Metro vid Skanstull och att jag skulle komma dit. Hell yeah.Träffade hennes kompisar, och tog mig ett par öl. När dom skulle hem stannade jag och A kvar och det blev mer öl. Fan vilket otroligt underbart ställe! Lite Park Lane känsla (fint Göteborgsställe det där...om än dyrt). Skitfin inredning och otroligt trevlig personal. Det roliga var att jag bara promenerade in (jag frågade till och med: Det är bara att smita in? och vakten bara log och sa vesst...). Trodde ju stället hade 18årsgräns, så är det 23! Insane. Det är fan första jävla fucking gången jag inte måste visa legg, och det är första jävla fucking gången jag kommer in på ett ställa där jag är underårig i förhållande till åldersgränsen. Stockholm är inte så illa som man kan tro....

Det bästa var att vakten gav oss varsin ros och ett "frikort" när vi gick. Tror fan det ska bli mitt ställe (skitsamma om han gjorde så för att det var ont om folk där....)Är svag för såntdär. Haha. Kommer M hit så ska vi dit, och att E och jag ska ta oss en sväng dit - ja, det är en självklarhet!

Har fler ställen på söder som jag måste gå till. Snaps har jag hört ska vara chill. Får väl passa på att utnyttja tiden jag är här.... 

Jaja, notera att jag faktiskt är ganska nykter. Detta bör således (Vem fan använder sådana ord när man är full änna?) inte klassas som ett fylleinlägg...

Cheers ffs! Nu ska jag fan sova....

Ja, jag vet. Jag borde verkligen röra på mig. Jag orkar bara inte ta tag i mig själv just nu. Sitter här och funderar över livet. Spånar lite. Försöker komma fram till något vettigt. Så slår det mig. Såklart. Det har hängt över mig som ett litet regnmoln i ett år nu. Det klart.

Jag vill verkligen tatuera mig igen.

Såhär ligger det till: För cirka 1 år och 3 månader sen, i Februari (2007 med andra ord), så åkte jag till Thailand på semester. Riktig standard svensk semester, änna. När jag väl där så bestämde jag mig för att, lite impulsartet skaffa mig en tatuering (se bild på den nedan). Saken var bara den att jag blev så besviken. Nej, inte på resultatet i sig. Utan på att det faktiskt inte gjorde ont. I vilket fall som helst så skapade detta ett nytt sug. Jag ville ha en till tatuering. Motivet var inte svårt att lista ut heller. Det motiv som jag tatuerade in var nämligen inte mitt förstaval. Jag älskar det, inget snack om saken, men egentligen hade jag tänkt tatuera in "IFK Göteborg". Avstod av den enkla anledning att Å,Ä,Ö inte är särskilt högprioriterade bokstäver i Thailand...

Nu vill jag verkligen göra det. Det finns bara tre problem.

Problem ett: Placeringen. Jag är lite osäker över placeringen. Ursprungliga tanken var vänster underarm och motivet "IFK Göteborg". Men, jag börjar fundera om jag ska settle down med bara "IFK" på vänster handled istället? Finns det kanske något annat ställe där det är snyggt? (Tveksam dock..)

Problem två: Pengar. Jag har inte pengar. Eller ja, det har jag visserligen. Men, det krävs lite omprioriteringar. Så att säga. Hur mycket kan den kosta? (jo jag vet, prata med en tatuerare, men jag vill vänta lite till...) runt 3000 kanske? Antagligen kommer jag göra något dumt när jag är i bulgarien och passa på att få den inkarvad där. Dumt eftersom saker som hygien och fylla kan...ja, ställa till det.

Problem tre: Var ska man göra det? Har hört att No Fear i Göteborg är bra, och att det jobbar en tjej som är bra på just IFK tatueringar. Vågar man göra det i Stockholm? Risken är väl stor att det är en råtta som sitter och karvar, och man vet ju hur det kan gå då...

Anyway. Är det någon som har någon vettig kommentar, Shoot man!

Cheers.

Nedan är bilder på min första tatuering, och några av de textdesigner som jag funderar på...

Sallad är så jäkla fräscht va. Har precis käkat middag: vin, sallad och bröd till. Fetaost, melon, paprika - ja, the real deal. 100 spänn brände jag, och jag som skulle spara inför Bulgarien! Skitsamma, det är inte det som är det intressanta.Det intressanta är att jag har en grillplats cirka en meter bort från mitt fönster. Det intressanta är att det sitter typ 8 pers där nu (med hemsk dialekt), med en gitarr, med feta flintastekar och bog av rådjur (nej, jag vet inte, har inte sett till nått kött, men grillen är på så något ska offras). Dom har dukat upp med plastglas i mängder, sprit, mat osv. osv. Cigg, hasch, angeldust...nej, det sista var väl en överdrift. Gitarr-fan plinkar hela tiden. Det låter inget vidare. Antaligen trevligt, men jobbigt eftersom jag är rejält sugen på kött och det luktar grillat.

Summa sumarum: I vilket fall som helst, det kommer inte gå så bra att sova inatt.Antagligen lär de sitta där ett tag. Skråla och prata sin dialekt. Diskutera saker. Dricka. Därför funderar jag på att dra mig in mot stan.

Over and out!

Uppdate: okej, nu är de tio pers, och 7 pers till kommer att komma. Grilloset ligger tjockt, antar att mitt brandlarm lär gå snart eftersom fönstret är öppet. Gittaren går för fullt, det låter bara värre och värre....